Vi har naturligtvis inget stamlokus. Det är bara i filmer och böcker man har det. Vi önskar att vi hade ett ställe att kalla vårt stamlokus, men det har vi inte. Det var på puben The Doors vi bestämde oss för att göra Arktiska Åttan. Vi har varit där två gånger. Första gången var när vi planerade vår resa till Svalbard, andra gången var nu.

Inget av bergen i Arktiska Åttan är speciellt högt. Man kan säga att dom, med några undantag, tillhör bergens särskola. Ni vet dom där ungarna man var lite rädd för när man gick i lågstadiet, men som, när man lärde känna dom, var asroliga.

Eftersom bergen inte är så höga kommer vår största utmaning inte vara fysisk, utan snarare logistisk. Det kommer vara ett jävla krånglande helt enkelt. Eftersom jag har prick noll tålamod kommer Jonas få sköta mycket av pappersexercisen och bokandet. Tror jag. Man kan säga att det här är mitt sätt att fråga Jonas om vi kan bestämma att vi gör så. När vi åkte till Svalbard hade vi lite samma uppdelning. Jonas skötte kontakten med Sysselmannen (myndighet, inte vätte) och jag var ansvarig för att sätta upp tält och snublebloss och skjuta eventuella isbjörnar.

Så…Jonas, är det OK om vi bestämmer det dåra? OK BRA. HEJ DÅ.

/Kalle